Nordiska försvarssamarbeten kring UAP

Artikel uapsverige.se

av Karl Hemborg, Från UFO till UAP Podcast

Bakgrund

Det nordiska försvarssamarbetet har tagit stora kliv de senaste åren. Vi har sett hur Sverige, Finland, Norge och Danmark fördjupat sina band, inte bara genom Nato utan också genom egna nordiska avtal. Det handlar om allt från gemensamma övningar till delning av underrättelser och utveckling av ny teknik.

Den 20 september 2024 undertecknade de nordiska försvarscheferna ett gemensamt försvarskoncept, "the Nordic Defence Concept". Syftet är tydligt: skapa en trovärdig avskräckning och garantera att vi kan försvara nordiskt territorium tillsammans. Det här är inget litet steg. När Sverige och Finland gick med i Nato öppnades dörrar för ännu tajtare samordning. Det märks i både planering och övningar.

Men när vi vänder blicken mot UAP – alltså oidentifierade luftfenomen – blir det genast mer komplicerat. Trots att vi har en lång historia av UAP-rapporter i Sverige och övriga Norden, finns det inga offentliga uppgifter om att de nordiska länderna har något gemensamt försvarssamarbete som specifikt riktar in sig på UAP. Det här är en fråga som ofta återkommer i samtal med både lyssnare och experter. Varför finns det ingen nordisk arbetsgrupp, inget gemensamt underrättelseflöde, inga gemensamma utredningar kring UAP? Vi tar det på allvar – och vi ska gräva i vad vi faktiskt vet.

Bakgrunden till UAP-frågan i Norden har vi pratat om i avsnitt 1 – UAP och UFO-historia Intro och var vi står nu av Från UFO till UAP Podcast. Där går vi igenom hur fenomenet länge har hanterats med skepsis och ibland rent av förlöjligande, både i Sverige och internationellt. Men de senaste åren har något hänt. UAP har blivit ett ämne för riksdag, kongress och försvarsmakter. Frågan är: har de nordiska försvarssamarbetena hängt med i den utvecklingen?

Centrala händelser och påståenden

Vi har tre viktiga milstolpar i det nordiska försvarssamarbetet de senaste åren, men ingen av dem har UAP som uttalat fokus.

Först har vi det gemensamma försvarskonceptet från september 2024. Här handlar det om att stärka försvarsplaneringen och skapa en gemensam front mot yttre hot. Dokumentet nämner inte UAP eller liknande fenomen. Det är klassisk försvarsplanering – men det öppnar för ett närmare samarbete även kring nya typer av hot.

Den 22 oktober 2025 undertecknade Danmark, Finland, Norge och Sverige ett avtal om samarbete kring obemannade flygsystem (UAS). Det här är intressant ur UAP-perspektiv. Obemannade farkoster är en kategori där gränsen mellan känd och okänd teknologi ibland suddas ut. Avtalet möjliggör gemensam upphandling, forskning och informationsutbyte om drönare och liknande system. Men det finns inget i avtalet som pekar på att UAP ingår i samarbetet. Min gissning är att om det finns en vilja att börja dela UAP-data mellan länderna, så är det här en möjlig väg in – men vi har inga bekräftade uppgifter om det.

Den tredje milstolpen är samarbetet kring försvarsbyggnation. Den 28 januari 2025 tecknade svenska Fortifikationsverket, norska Forsvarsbygg och finska Försvarsfastigheter en avsiktsförklaring om fördjupat samarbete kring försvarsanläggningar. Fokus ligger på fortifikation, värdlandsstöd och forskning. Inte heller här finns UAP med i det offentliga materialet.

När vi tittar på svenska UAP-fall och vittnesmål, så har det funnits rapporter från både civila och militärer. Men dessa har ofta hanterats nationellt, ibland av Försvarsmakten, ibland av FOI eller andra myndigheter. Det finns exempel på svenska piloter och radaroperatörer som rapporterat om UAP, men ingen offentlig dokumentation om att dessa rapporter har delats eller utretts i ett nordiskt samarbete.

Källor och bevis

Det vi vet om de nordiska försvarssamarbetena bygger på officiella dokument och pressmeddelanden från Försvarsmakten, FMV och Fortifikationsverket. Dessa källor är trovärdiga men har också tydliga gränser för vad som offentliggörs. När det gäller UAP finns det inga offentliga myndighetsdokument som visar att UAP är en del av det nordiska försvarssamarbetet.

Svenska UAP-fall finns däremot dokumenterade, både i civila arkiv och i Försvarsmaktens egna rapporter. I avsnitt 1 och 2 av Från UFO till UAP Podcast har vi gått igenom flera sådana exempel. Det handlar om allt från klassiska "spökraketer" på 1940-talet till moderna rapporter från piloter och radarstationer. Men även här är det tydligt: rapporterna stannar ofta inom landets gränser.

Det finns också ett antal nordiska myndighetsdokument kring flygsäkerhet och incidentrapportering. Dessa kan ibland nämna "okända objekt" eller "oförklarade observationer", men de behandlas som säkerhetsfrågor, inte som ett gemensamt UAP-fenomen.

Jag har sökt i både svenska och nordiska försvarsdokument, och det finns ingen offentlig information om att UAP-rapporter delas eller analyseras gemensamt på nordisk nivå. Om det sker, så är det inte öppet för allmänheten eller forskarvärlden.

Kopplingar

Det är tydligt att de nordiska länderna har byggt upp en infrastruktur för att snabbt kunna samarbeta kring nya hot och fenomen. Obemannade flygsystem, gemensam försvarsplanering och delad forskning är exempel på områden där samarbetet redan fungerar. Det här kan bli viktigt om UAP-frågan skulle få ökad prioritet.

I USA har vi sett hur kongressen och försvarsdepartementet har börjat ta UAP på allvar, med öppna utfrågningar och visselblåsare som David Grusch och David Fravor (avsnitt 2 och 4 av Från UFO till UAP Podcast). I Sverige och Norden ligger vi efter på den punkten. Det finns ingen offentlig struktur för att hantera UAP gemensamt. Men det finns en teknisk och organisatorisk grund som skulle kunna användas om viljan finns.

Min bedömning är att om UAP-frågan får större politisk eller militär tyngd i Norden, så är det rimligt att tro att de existerande försvarssamarbetena snabbt kan anpassas för att inkludera även detta område. Men just nu är UAP fortfarande en fråga som hanteras nationellt, ofta med låg prioritet och ibland med viss skepsis.

Se även

Har du egna erfarenheter av UAP-observationer i Norden, eller arbetar du inom försvarssektorn och vill bidra till utredningen? Hör gärna av dig. Vi behöver fler röster och mer data för att ta frågan vidare.